Det mest kända och omtalade sjukdomsutbrottet av cryptosporidium är den som inträffade i Milwaukee år 2003 då ca 400 000 personer insjuknade.[1]Cryptosporidium-utbrottet i Östersund vid årsskiftet 2010/11 har i sig klassificerats som Europas största utbrott av vattenburen smitta i modern tid. Dricksvatten är ett utav våra viktigaste livsmedel där vatten även är ett utav EU:s mest reglerade områden. Ändå har vattenrelaterade sjukdomsutbrott av den omfattning som den i Östersund kunnat ske. Detta ifrågasätter såväl den svenska, som den EU-rättsliga vattenrättsregleringen, dagens reningsteknik samt vattenproducenternas och myndigheternas kontroll och tillsynsansvar..

I samma takt som intresset för mat har ökat i Sverige det senaste decenniet har uteätandet på framför allt privata kommersiella restauranger ökat. Den molekylära gastronomin har blivit ett nytt inslag, men är kontroversiell då matlagningen är förenad med att överskrida gränser som finns i den traditionella kokkonsten, exempelvis lågtemperaturstekning av kött. Sedan 1 januari 2006 finns krav på införande av HACCP-principer i alla verksamheter som hanterar livsmedel. Av dessa anledningar är det viktigt att personal inom restaurang ökar sin kunskap om vilka mikrobiologiska faror som finns och som är förknippade med olika livsmedel, rätter och tillagningstekniker. Syftet med studien var att utforma en handledning som tar upp hur mikrobiologiska faror i olika maträtter och råvaror kan minskas inom restaurang. Handledningen är avsedd att användas i utbildning av restaurangkockar och ska upplysa om vilka mikrobiologiska faror som finns med olika råvaror, rätter och tillagningstekniker.

Sverige hade sitt högsta antal anmälda fall av listerios 2010 samt sitt högsta antal fall av listeria hos gravida kvinnor sedan 1992 (Ivarsson, 2010) Under 2010 genomfördes en EU-baslinjestudie gällande Listeria i kylda risklivsmedel. Livsmedelsverket satte igång ett riksprojekt för att kunna komplettera EU-baslinjestudien. I riskprojektet var andelen positiva resultat störst i fiskkategorin och 0,6 % av proverna för fiskprodukterna hade värden som överskrider det mikrobiologiska kriteriet (Livsmedelsverket 2010c). I förordning (EG) nr 2073/2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel är gränsen för Listeria monocytogenes 100cfu/g vid förtäring.Denna studie följer upp hur producenter och kontrollmyndigheter tillämpar det mikrobiologiska kriteriet för Listeria monocytogenes för att identifiera behov av förbättrande åtgärder och stöd. Information samlades in genom djupintervjuer, och med hjälp av en prognosmodell illustreras tillväxten och hållbarheten av fiskprodukter om den skulle bli kontaminerad med Listeria Monocytogenes.Av de 14 intervjuade företagen var det endast hälften som kände till det mikrobiologiska kriteriet och av de 7 intervjuade kontrollmyndigheterna var det endast 5 som kände till det.

Det här arbetet handlar om vilka mikrobiologiska faktorer som kan påverkar snittblommors livslängd. Koncentrationen av mikroorganismer i vasvattnet har en större betydelse för livslängden, mer än vilken sort av mikroorganismer som förekommer i vasvattnet. I vasvattnet till snittblommor har man funnit bland annat Pseudomonas, Bacillus och Enterobacter. För att minska påverkan på snittblommorna av dessa arter så bör habitatet för dessa arter ändras för att missgynna dem och därmed indirekt gynna snittblommorna. Arbetet tar även upp andra faktorer som kan påverka livslängden och prydnadsvärdet, så som etylen.

Trenden med ?Slow Food? och miljödebatten tillsammans med intresset för mathantverkantas vara bidragande orsaker till att besöken vid de svenska fäbodarna och smågårdsmejerierna ökar. I den traditionella osttillverkningen används opastöriserad mjölk.Frågan är om produkterna som tillverkas av den opastöriserade mjölken är lika angenäma närden livsmedelshygieniska aspekten ställs i fokus. Syftet med detta arbete var att undersökaförekomsten av patogena bakterier i svenska dessertostar tillverkade av opastöriserad mjölk,samt att diskutera och bedöma eventuella fynd ur ett livsmedelshygieniskt perspektiv.Till grund för denna uppsats ligger egna laborationer under handledning och litteraturstudier.Den mikrobiologiska analysen genomfördes för att ta reda på om några patogena bakterierkunde påträffas i någon av de valda ostarna. Analysen gjordes enligt den standardmodell somär praxis vid undersökning av livsmedel.

Tid och temperaturkrav spelar oerhört stor roll vid livsmedelshantering och de är en vanlig orsak till matförgiftningar om det sköts på fel sätt. Felaktig temperatur/tid ger förutsättningar för mikrobiologisk tillväxt och verksamhetsutövarna måsta ha bra kontroll över sådana processer. Nedkylning, varmhållning och återuppvärmning är bara några av hanteringsprocesserna som kan vara källa för livsmedelshygieniska risker. Därför behöver man undersöka mer och fördjupa sina kunskaper för att införa möjliga förbättringar.Södertälje kommun har identifierat behov att utreda nedkylning som processteg samt mikrobiologiska risker som kan uppstå under den.Syftet med studien var att undersöka hur nedkylning sköts i ett urval av kök och olika typer av branscher i Södertälje kommun. Vidare var syftet att utreda mikrobiologiska risker som är förknippade med nedkylning.

Den här studien genomfördes i Borlänge kommun på uppdrag av miljökontoret kommunen. Syftet med studien var att kontrollera kvaliteten på is och dryck från livsmedelsverksamheter ur ett mikrobiologiskt perspektiv. Det har tidigare genomförts liknande studier i andra kom-muner och de studier som författaren granskat har visat att en stor del av is från ismaskiner och vatten från dispensers och barpistoler inte är av tillfredsställande kvalitet. Därför var det intressant att undersöka hur den mikrobiologiska kvaliteten på is och dryck var i Borlänge kommun. För att undersöka detta togs det prover på is från ismaskiner och på vatten, kolsyrat vatten samt läsk från dispensers och barpistoler. Analyser av proverna gjordes av ALcontrol i Karl-stad och den analysmetod som användes var DVM002 som är ett mikrobiologiskt normalpa-ket som används för mikrobiologisk normalkontroll hos användare.

Hunden är ett av våra vanligaste sällskapsdjur och de flesta hundägare strävar efter att förse sin hund med bästa möjliga skötsel och omsorg. Att råutfodra hundar anses av dietens förespråkare främja optimal hälsa och intresset för råutfodring ökar allt mer. Trots detta saknas adekvat forskning inom ämnet och att förhålla sig till utfodringsregimen utifrån tillgänglig information kan vara svårt. Syftet med denna uppsats är att belysa vetenskapligt dokumenterade risker och fördelar med råutfodring för att öka förståelsen för de konsekvenser utfodringsregimen innebär. Att utfodra hundar med BARF (Biologiskt Anpassad Rå Föda) grundas i att hunden, liksom vargen, är en karnivor anpassad till en kost bestående av rått kött, organ, tarmar (med innehållande vegetabilier) och ben. Hunden har dock, till skillnad från sin vilda förfader, utvecklat förmåga att bryta ner stärkelse och en skillnad i hundens och vargens instinktiva fördelning av makronäringsämnen i kosten har visats.

Examensarbetet belyser hydrauliska faktorer som hastighet/belastning, motstånd/tryck, flöde och filtersandens karakteristika; klimatfaktorer som nederbörd och lufttemperatur; vattenkvalitetsfaktorer som vattentemperatur, färgtal, turbiditet samt lukt och smak, faktorer vilka samtliga anses inverka/påverka driftiden för långsamfilter.Ringsjöverkets dokumentation och statistik för år 1999-2009 analyseras och utvärderas för att fastställa eventuella samband mellan rensningsfrekvens, drifttid och funktion med hydrauliska-, klimat- och vattenkvalitetsfaktorer.Resultatet av examensarbetet tenderar att påvisa viss inverkan/påverkan av de hydrauliska faktorerna på rensningsfrekvens och drifttid. För klimat- och vattenkvalitetsfaktorer är resultatet mer oklart. Undersökningen av Ringsjöverkets långsamfilter varken bekräftar, dementerar eller fastställer något samband, utan snarare indikerar att en mängd faktorer av varierande art är involverade i hur rensningsfrekvens och drifttid utvecklas samt att framtida mer omfattande studier beträffande exempelvis vattenkemiska och mikrobiologiska undersökningar erfordras..

Bakgrund: Studier visar att struktur och relevans i muntlig överrapportering är av stor vikt då detta ökar patientsäkerheten. I nuläget finns ingen allmänt accepterad mall för muntlig överrapportering av patienter i Sverige. En modell för muntlig överrapportering som nu börjat introduceras på svenska sjukhus är SBAR, vilken rekommenderas av Sveriges Kommuner och Landsting. Syfte: Att undersöka akutmottagningssjuksköterskors uppfattningar av muntlig överrapportering från ambulanspersonalen vid larm/prioritet 1, på ett av Stockholms sjukhus. Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med enkät som underlag för datainsamlingen utfördes.

I denna underso?kning testades hypotesen huruvida det ga?r att uppskatta antalet bakterier med hja?lp av ma?nniskan som ma?tinstrument. Syftet var att se om det fanns na?gra korrelationer mellan mikrobiologiska och sensoriska resultat fra?n analyser av opasto?riserade dessertostar. Mikrobiologisk och sensorisk analys utfo?rdes pa? 20 opasto?riserade franska dessertostar.

Kvalitetssäkringssystem används i livsmedelsproduktionen för att identifiera och kontrollera de potentiella faror som kan påverka slutproduktens kvalité och säker-het. I produktionen av pastöriserad dryckesmjölk är Hazard Analysis Critical Con-trol Point (HACCP) ett väl etablerat redskap som används för att eliminera de mi-krobiella, kemiska och fysikaliska risker som kan drabba mjölk. Kvalitetsförsäm-ring hos mjölk kan orsakas av flera olika bakterier och kvalitetsledningssystem genomförs på både mjölkgård och mejeriföretag för att säkerställa att mjölkens bakteriehalt hålls på en godkänd nivå. Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa den information som publicerats om de mikrobiologiska faror som hotar produktionen av kvalitetssäker mjölk samt vikten av att kontrollera dem med hjälp av kvalitetssäkringssystem som HACCP. Fokus har lagts på de bakterier som är vanligt förekommande i miljön kring mjölkproduktion samt hur de riskerar att kontaminera mjölk, vars kvalité och säkerhet därmed försämras.

The aim of this study was to establish knowledge about the most suitable substrate for cultivating different kinds of anaerobic beer spoilage bacteria in the brewing industry. During the study, two other aspects were investigated; if the sample volume affects the results and which anaerobic beer spoilage bacteria are present in the micro flora at the brewery. The method used was standard cultivation with four different substrates; Universal Beer Agar, Nachweismedium Bierschädliche Bakterien, Raka Ray and VLB S7-S. During the identification of bacteria in the micro flora, a method using PCR was used. None of the substrates showed a significant advantage over the others.

Ökning av multiresistenta bakterier som MRSA och ESBL kan ses i Sverige. För att förebygga att dessa mikroorganismer sprids är det viktigt att basala hygienrutiner följs samt att personalen har kunskap om MRSA och ESBL. Studiens syfte var att se vilken kunskap det fanns hos läkare och sjuksköterskor inom primärvården, gällande MRSA och ESBL, samt att undersöka följsamhet hos personalen gällande hygienrutiner. En tvärsnittsstudie gjordes där tre vårdcentraler valdes ut. 45 enkäter delades ut totalt. Fyra personer valde att inte delta. Skiftande kunskaper kunde ses gällande smittspridning, mikrobiologiska egenskaper och behandling av bärarskap av MRSA och ESBL. Kunskaper om hygienförebyggande åtgärder var goda och deltagarna svarade att engångsförkläde ska användas vid patientnära vård samt att noggrann handhygien ska utföras för att minska smittspridningen.

Den ekologiska produktionen styrs av många olika lagar och regler som den konventionella produktionen inte behöver följa. Dessa regler kan ses som en välfärdsgaranti i den ekologiska slaktkycklingproduktionen då reglerna främst är skrivna för att kycklingarna ska kunna utföra sina naturliga beteenden i en passande miljö. Rastgårdar ska finnas till de ekologiska kycklingarna för att de ska få beta, få motion och få chansen att bygga upp sitt naturliga immunförsvar. I många fall ses rastgården som en positiv aspekt av den ekologiska produktionen, men det finns även problem relaterade till utevistelsen då exempelvis vilda djur kan lockas till slaktkycklingarna och på så vis stressa upp dem, smitta dem med parasiter och patogener eller äta upp dem. Det är vedertaget att den ekologiska produktionens dödlighet är högre än den konventionella produktionens på grund av rovdjuren och sjukdomarna och de ekologiska kycklingarna utsätts i många fall för fler smittorisker på grund av utevistelsen.